tårar från min kind faller sakna ned för alla sköna minnen som jag nu ser.

Jag tänker på den tiden då vi alltid kunde skratta då du fyllde varenda jävla dag i min allmenacka, vi kunde snacka om allt o inget jag visste att du alltid skulle svara om jag ringde, vi var så jävla tajta du var min bästavän, och jag saknar våra tider då vi umgicks nästan jämt.Tiden läker allt sår men inte mina, för varje dag som går blir det bara mera lida, jag är svag på insidan men det vill jag inte visa vill inte visa att jag gråter för det är så himla pinsamt.
Men du drog, våra tider har paserat vi som förr var bästavänner vill ej se varann något mera, kan inte snacka skit om dej för det är du för fin för, men du snackar skit om mej varför gör du så för ?Jag önskar hela tiden att du knackar på min dörr, och att vi glömde allt som hänt och allt kan bli som förr. Ja, varför blev de såhär?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0